Design after Thought
Design after Thought - Användbarhet genom interaktionsdesign
--
Design after Thought > Designeftertankar > Användarupplevelser räcker inte!

Användarupplevelser räcker inte!

I korthet:  Begreppet användarupplevelser (User Experience) börjar bli vanligt som samlingsnamn på (avdelningar som sysslar med) användbarhetsarbete. Begreppet är dock inte helt okontroversiellt. I den här gästeftertanken vänder Mattias Arvola ut och in på ordet och menar att fokus på användarupplevelser kan leda till begränsningar i designarbetet.


Sitter här i min soffa och surfar Design after Thought samtidigt som jag sörplar på mitt kaffe och tittar på backhoppningen från Kuopio. En tanke slår mig nu när jag reflekterar över termen användarupplevelse som paraplybegrepp för vår praktik. Det är en term som jag personligen inte skulle använda för att beskriva min kompetens eller mitt verksamhetsområde. För tillfället har jag emellertid inget verksamhetsområde utan snarare ett forsknings- och undervisningsområde.

Användarupplevelse som begrepp kommer ur det man brukar kalla subjektiv användbarhet. Den första utvecklingen av det skedde i slutet av åttiotalet när man konstaterade att den produkt som faktiskt användes var användbar. Grunden för att en produkt skulle användas i verkligheten var användarnas upplevelser av att använda den. Så småningom ledde utvecklingen av subjektiv användbarhet till definitionen av exempelvis kontextuell design, som det beskrivs av Karen Holtzblatt och Hugh Beyer.

Användning i stället för användare

Begreppet är sammansatt av två termer: användare och upplevelse. Låt mig börja med den första. Om vi designar för användare så målar vi in oss i ett hörn. Det första som sker är att vi spenderar tid på att förstå vår användare och dennes mål. Däri ligger det ett problem. Genom att fokusera på användaren designar vi en produkt som ska passa honom eller henne. Målet i sig är gott men det får oönskade konsekvenser. Jag tror att vi, genom att fokusera på användaren, ställer upp begränsningar som hindrar oss i vårt divergenta tänkande i den fas där vi söker alternativ och vill utforska vår designrymd. Det är långt bättre att fokusera på användningen, eller bruket, snarare än användaren.

I de initiala faserna arbetar jag primärt med det jag kallar bruksscenarion. Det gör att jag designar inte bara en produkt utan snarare bruket av den, inklusive användaren, artefakten, arbetssätten, målen samt teknisk, fysisk, social och kulturell kontext. Här sker de första stegen i att stabilisera designrymden för att upptäcka vilka de fasta hållpunkterna är. Vad i designrymden är fast, vad är variabelt och vad har jag som designer kontroll över? Genom att fokusera på bruket snarare än användaren skapar jag en designrymd med fler variabler. Därmed är den mer komplex, men också mycket kraftfullare. Istället för att lägga en fix punkt på användaren att hålla oss till så kan vi röra oss i brukssituationen som helhet.

Upplevelser är inte allt

Så kommer vi till nästa del av termen användarupplevelse. Jag vänder mig även emot upplevelse på grundvalar av att den begränsar oss mer än den ger oss handlingsutrymme. Genom att fokusera på att designa upplevelser så ser vi en bråkdel av produktens genomslag. Observera att vi redan begränsat oss till att designa för användare snarare än för användning.

En produkt kan användas på tre olika sätt: Praktiskt, socialt och estetiskt. Det praktiska bruket är det med praktiska ändamål. En ordbehandlare kan ha som praktiskt bruk att producera ett brev. Det sociala bruket är produktens användning i relation till andra människor och det har två aspekter: symbolik och social interaktion. Produkten som symbol är vad den säger om användaren inför andra och inför användaren själv. Symboliken i en ordbehandlare handlar huvudsakligen om branding, professionalism och yrkesidentitet. Den sociala interaktionen är hur produkten strukturerar och koordinerar olika användare. Olika ordbehandlare skapar t.ex. olika mönster av samarbete mellan samarbetande författare. Det estetiska bruket är upplevelserna som bruket av produkten inducerar. Hur det känns att navigera menystrukturerna, produktens interaktionstempo, dess känsla, flöde, färg och form.

Bortsett från de tre sorternas bruk ramas designrymden in av konstruktionsmässiga och moraliska överväganden: vad man kan göra i givna material (organisation, ekonomi, plattformar osv.), respektive vad man bör göra och inte bör göra (yttrandefrihet, ansvar, makt osv.).

Genom att tala om användarupplevelse begränsar vi oss till att designa för användare snarare än användning samtidigt som vi begränsar oss till att designa för upplevelse snarare än praktik, kultur, samhälle, gemenskap, samarbete, etik, konstruktion och upplevelse.

Vad ska man kalla sig då?

Vad har vi då för alternativ när vi ska beskriva vår praktik, våra avdelningar, vår yrkesroll eller kompetens? Jag väljer att kalla mig interaktionsdesigner definierat som en som bedriver design av interaktiva IT-produkter med syfte att skapa god brukskvalitet.

Vår grupp på IDA säger att vi sysslar med interaktionsdesign (preciserat som design av interaktiva, multimodala och programmerbara, verktyg, media, leksaker, agenter och konst). Samtidigt existerar vi inte som ett labb utan är spridda på fyra olika labb.

När man väljer att kalla sig något är det viktigt att veta vad man inkluderar och exkluderar samt vad man associerar till när man hör termen.

/Mattias Arvola, matar@ida.liu.se
som designar för brukskvalitet snarare än användarupplevelse och egentligen inte tycker att det spelar stor roll vad man kallar sig.

Vad tycker du? Kommentera kolumnen | Läs kommentarer

© Mattias Arvola & Design after Thought 2002.
Publicerad 2002-02-10, uppdaterad 2006-11-12

  Mattias Arvola

Mattias Arvola är lärare och doktorand i interaktionsdesign vid Linköpings Universitet.

Designeftertankar är en återkommande kolumn om användbarhetsarbete och interaktionsdesign.

Vill du veta när nya designeftertankar publiceras?
Ja tack!
Nja, berätta mer först.

Läs också
Flera eftertankar

Läsarkommentarer till eftertanken

 

Vill du skriva en gästeftertanke?
Hör av dig